permestamrebecka

Den eviga hästfrågan

I flera veckor och månaders tid har jag haft ett sug. Eller knappt ett sug utan snarare känt ett extremt behov. Ett behov som sätter ett sådant tomt hål i mig och gör att jag kan ligga vaken om nätterna och tänka, planera, söka, läsa etc om. Ett behov som jag har haft med mig i stort sett hela mitt liv men som tyvärr de senare lagts lite till hyllan. Ett behov som egentligen är en del av mig själv, något som jag trivs så fruktansvärt bra med och jag verkligen VILL ha i min vardag. Ridning, hästar, hästpyssel, mocka skit - allt vad det innebär. Vad är egentligen bättre än det? 

En livsstil som jag levt med i större delen av mitt liv men, som sagt, har lagts lite till hyllan de senare åren efter vi tog bort vår  häst. Men det har blivit klarare för mig själv den senaste tiden att det är så jag vill ha det. Jag är en sån person som hellre är ute en hel helg i stallet och pysslar -  jag älskar verkligen den miljön. Jag vill ha en bästa vän på fyra ben som vill dela morötter med mig (klyschigt nog) och luska runt i skogen och ta något pass på banan med mig. 

Vad har då blivit summan av det hela av detta konstanta tänkande efter all denna tid? 

Jag har sökt och läst men det har inte gett mig någon större framgång. Vissa hästar har stuckit ut i mängden och som jag har fått något intresse för, men dessvärre har det inte slutat bra för det. Hästar säljs som smör och är det inte det ena så är det det andra. Hästfolket är ju som dem är också. För hur sugen men än är på att göra denna förändring i ens vardag och ta steget till något eget så är det så himla viktigt att välja rätt. Det ska kännas rätt på varje front. Varenda liten känsla ska slå rätt. 

Var är du, underbara häst, som vill bli min kompis?  Som foderhäst eller för min egna räkning? 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas